Skolan

I skolan vid statens skolhems enheter ges undervisning som beaktar elevens individuella stödbehov. Skolans undervisning ordnas i klassform i skolans lokaler och i små grupper på avdelningar för särskild omsorg. Eleven framskrider i sina studier årskurslöst och efter att ha fått avgångsbetyget har eleven möjlighet att höja sina vitsord i påbyggnadsundervisningen. Eleven kan också studera vid de andra stadiets läroinrättningar som finns i nejden. Inlärningen planeras i samarbete med eleven, vårdnadshavarna och en multiprofessionell arbetsgrupp.

I skolan värdesätts säkerheten i inlärningsmiljön. Säkerheten garanteras genom att alla vuxna som arbetar i skolan deltar i skapandet av en såväl fysisk, psykisk och pedagogisk trygghetskänsla. Eleven får stöd i att börja använda sina egna styrkor och resurser. Genom att öva sig på att lösa besvärliga situationer lär man sig att identifiera sätt att klara av dem.

Enligt resultaten av enkäten Hälsa i skolan (2019) upplever eleverna i Statens skolhemsskola en större känsla av delaktighet och möjligheter att påverka sin egen skolgång jämfört med övriga finländska högstadieelever. Eleverna upplever också att man bryr sig om dem och att man blir rättvist bemött.

Bemötande

Varje individ är unik och alla människor har ett behov av att bli bemötta, hörda och uppskattade. När eleven blir sedd och hörd är det lättare för honom eller henne att tryggt ansluta sig till skolgemenskapen, hitta sina egna styrkor och resurser samt bli starkare som individ. Skolans mål är att hjälpa eleven att bli en del av skolgemenskapen och att främja studieframgången. Inledningen av studierna har planerats så att den skapar tydlighet och lugn. De vuxna i skolan tar sig tid att stanna upp och lyssna på elevens berättelse och tankar kring den kommande skolgången. Utbildningen skyddar mot utslagning och därför satsar man i skolhemsskolan på individuellt stöd och individuella studiearrangemang.

Bekräftelse

Den grundläggande utbildningens uppgift är att fostra och undervisa. I statens skolhems skola tänker man att varje barn har individuella styrkor som man kan bygga upp studierna och livet på. Genom att identifiera och använda sina egna styrkor kan man bygga upp en starkare självbild och identitet. Undervisningen och handledningsarbetet i skolans vardag fokuserar på positiv fostran och undervisning. Det centrala är att stöda tillväxt och utveckling till medmänsklighet och bildning samt ett etiskt ansvarsfullt medlemskap i samhället.

Det är viktigt att lära sig att må bra. Fokus i skolans fostran och undervisning ligger på att öva på karaktärsfärdigheter och socioemotionella färdigheter samt att lära sig dessa vid sidan av skolämnena. Färdigheternas språk är en central del av att stärka och synliggöra elevens färdigheter. Bland färdigheterna är bland annat nyfikenhet, ihärdighet och självreglering styrkor som stöder inlärningen. Positiva erfarenheter av lärande stärker och uppmuntrar positiv utveckling.

Inlärning

Den grundläggande utbildningen i statens skolhemsskolor bildar en rehabiliterande helhet tillsammans med skolhemmets vård och fostran. I denna uppgift svarar skolorna för sin del på det riksomfattande servicebehovet inom grundläggande utbildning med krävande särskilt stöd. Skolhemsskolans uppgift är att förebygga marginalisering och att ordna individuell och god grundläggande utbildning för barn och unga även i de allra svåraste livssituationerna. Målet är att väcka glädje och motivation i inlärningen genom positiva inlärningsupplevelser. Individuell studiehandledning och stöd ger möjlighet till mångsidig kompetensutveckling. Skolhemmen har till uppgift att göra det möjligt att fullgöra läroplikten och trygga så goda färdigheter som möjligt för de unga att nå framgång i fortsatta studier.

Samarbete

Skolhemsskolorna verkar i ett samarbetsnätverk, som utöver elevernas vårdnadshavare och skolhemmets fostrings- och vårdpersonal omfattar de socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter och andra eventuella intressentgrupper. Samarbetsformerna och -strukturerna avtalas separat för varje ung person. Man kan ha kontakt genom till exempel telefonsamtal, e-postmeddelanden och genom att delta i gemensamma möten. Vi samarbetar i en anda av dialog och då är det viktigt att alla får sin röst hörd.